Bikramyoga – en känslosam debut

Sedan jag flyttade upp till Stockholm har jag velat köpa ett klippkort på yoga av något slag. Det är ett så bra komplement till löpning och cykling som i kombination med kontorsjobbet gör mig stel i delar av kroppen. Inte minst axlar och nacke.

Så läste jag hos Träningsglädje om Bikramyoga på Perfection. Gick till deras hemsida och såg att de denna vecka hade 25% rabatt på alla kort för nya kunder. Perfekt helt enkelt (där fick jag till det…) så jag köpte ett 10-gångerskort. Kanske lite vågat när jag aldrig kört just Bikramyoga förut, men det låg väldigt bra till i förhållande till mitt temporära boende så jag tyckte det var värt 1237 kr.

17.30 drog alltså passet igång och först tyckte jag inte att det kändes så farligt varmt. Senare insåg jag att det nog berodde på att lokalen inte var helt uppvärmd än. När vi väl kom igång svettades jag bara mer och mer under passets gång. Efter en timme stod och låg jag bokstavligen i en liten pöl och yogade. Min kropp lyckades dessutom åstadkomma några riktigt snygga ljud i friktionen mot den våta yogamattan. Schlurp, typ. Och eftersom alla svettades ungefär lika mycket blev det allt varmare och fuktigare under passets gång. Jag tror inte att jag ens svettas så mycket i en bastu, men då sitter man förstås stilla…

Mot slutet av det 90 minuter långa passet fick jag även yrsel några gånger och mitt vatten var slut. I ”Kamelen” (en bakåtböjd position) blev jag dessutom plötsligt emotionell ihop med yrseln och ville nästan gråta. Snacka om att yoga kan få spänningar att släppa!

I omklädningsrummet efteråt var det betydligt socialare än vad det brukar vara på de gym jag annars går till. Alla var glada och småpratade lite med kända och okända. Lite som att när vi väl har stått halvnakna och svettats ihop i 90 minuter är vi inte främlingar längre. Härligt!

Något annat som jag uppmärksammade var andelen killar. Den var betydligt högre än det varit på de yogaklasser jag gått tidigare, kanske 20%. Hur kan det komma sig, slump eller trend?

Efteråt blev det lyxig middag med färska räkor och avocado med Pappa, som på grund av det tråkiga vädret kommit in från landet. Lite dadlar och ost på det och kvällen var gjord.

Lyxig efter-bikram-middag.

Har du testat Bikram? Vad tyckte du?

Detta inlägg publicerades i Funderingar, Yoga. Bokmärk permalänken.

4 kommentarer till Bikramyoga – en känslosam debut

  1. Ida skriver:

    Bikram är extremt beroendeframkallande! Jag skulle själv bara prova 10 gånger och höll på i nästan tre år. Det finns verkligen inget bättre komplement till annan träning, känner det nu när jag inte gör det, man blir verkligen stel. Som om kroppen drar ihop sig som ett dragspel.

  2. Hjulben skriver:

    Nix, har inte prövat det. Är värmen till för att mjuka upp kroppen? Min kan nog behöva mjukas upp en del nämligen…

  3. Cath skriver:

    Ida – Det kan jag tänka mig! Ska ta mitt andra pass nu i veckan tänkte jag, denna gång med handduk 🙂 Hoppas få mindre yrsel också.

    Hjulben – Det visste jag väl att du inte hade 😉 Men, ja, uppmjukning är ett av syftena till värmen som jag har förstått det. Fast jag rekommenderar nog att prova lite lättare yoga först.

  4. Pingback: Kanelbullar och bikramyoga | Supertjejklassikern

Lämna en kommentar