Stukning, tricks och slem i Flaine

Flaine-vistelsen innebar mest utförsåkning, men som bilderna skvallrat om blev det även lite längdåkning. Just det bär dock en stor del av skulden till min tillfälligt försvagade kropp.

Såhär var det:

På söndagen deltog vi först i gemensam pistvisning (som delvis råkade bli off-pist-visning då en pist var stängd och vi inte kände för att trekka alltför långt – skråa var bättre). På eftermiddagen bestämde vi oss för att prova längdspåren.

Längdspåren i Flaine är belägna uppe på ett berg. Berget är, föga förvånande, inte särskilt platt. Det ligger liksom i bergets natur att inte vara det. Alltså går det en hel del upp och ner. Upp med icke-perfekt valla är jobbigt och ger flås. Brant neråt med längdskidor utan spår är mer än vad jag är van vid. Fick till en riktig praktvurpa inklusive stukad tumme. Aj!

Nivåskillnader i Flaine.

Förutom tumstukningen drog jag även på mig en rejäl förkylning med hosta ner i lungorna. Fick helt enkelt försöka undvika att bli andfådd, vilket man även kan bli av utförsåkning. Åtminstone om man är som jag och gillar att åka fort och inte har tålamod att staka långsamt.

Hostan bröt alltså ut på onsdagen. Ändå försökte jag ge mig på lite längdåkning på morgonen, envisa tokf-n. Blev till att åka till sängen efter knappt 4 km istället. Åkte utför på eftermiddagen och var helt knäckt på kvällen med hosta och feber. Körde på hostmedicin (vet nu vad slemhosta heter på franska) och extra mycket färsk vitlök. Mådde bättre torsdag morgon men luftrören gav mig blodsmak så jag stannade i sängen ändå (duktig jag).

På eftermiddagen tyckte jag ändå att jag kunde åka utför, inte ids man ligga i sängen och sunka den enda vecka på året man är i Alperna. Återigen smått förstörd på kvällen, körde mer vitlök och hostmedicin. Vaknade bättre, åkte skidor hela fredagen. Utför alltså. Lyckades hålla mig uppe till 23.30 på fredag kväll, wohoo!

Längdåkningen blev kanske inte så kvalitativ (mer klättra respektive glida/ploga än åka) men jag har blivit bättre utför! Nysnö fanns inte så det blev inga sköna off-pist-åk, däremot en massa bra träning i pist med vår utomordentlige instruktör! Detta var fjärde gången jag åkte med UCPA och jag har blivit en lite bättre skidåkare varje gång. I år har jag lärt mig:

  • ordentliga carvingsvängar, svisch!
  • åka skidor baklänges bättre
  • vända 360 grader medan jag åker
  • snurra 180 grader när jag hoppar
  • åka storslalom med rätt teknik (vi hade en liten tävling)

Fler UCPA-frälsta där ute?

Annonser
Det här inlägget postades i Längdskidor. Bokmärk permalänken.

En kommentar till Stukning, tricks och slem i Flaine

  1. Hjulben skriver:

    UCPA är helt oslagbart vad gäller att få ut max för pengen när man är i Alperna. Riktigt bra skidlärare, schysst utrustning, bra gemenskap och oftast utomordentlig mat! Rekommenderar dem till alla som vill bli bättre skidåkare och inte är rädda för att gå upp hyfsat tidigt på morgonen även om det är semester.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s