Det blir aldrig som man tänkt sig – en julsaga

Dan före dopparedan bestämde vi oss för att jobba hemifrån. Det är begränsat vad jag kan utföra utan att vara på plats, men med de senaste dagarnas tågkaos var risken att missa tåget Malmö-Stockholm alltför överhängande, även om det förmodligen inte heller skulle vara i tid.

Detta beslut möjliggjorde dock morgonträning. Och inte nog med det, det möjliggjorde även transportlöpning till och från gymmet. Klockan 6 drog jag alltså på mig lämplig klädsel samt ryggsäck för inomhusträning och gav mig ut i snövädret. Natten hade gjort Malmö ännu vitare än innan. Trots blåst och kyla njöt jag i fulla drag där jag joggade fram i behagligt 7-8-minuterstempo. Tempot drogs väl iofs ner av att jag stannade och fotade mina egna fotspår. Flera försök varje gång dessutom, eftersom mobilkameran är som den är.

Mödan värt!

Det kändes ju också att jag inte tagit ett löpsteg (mer än att springa till bussen) på ett par månader. Tur att det knappt är 2 km till gymmet.

Snart framme!

Väl framme hade jag tid att köra ett HELT BodyPump-pass. Sånt är lyx. Nytt pass och drog väl på en del med vikterna (måste pumpa oftare). Smet innan stretchen eftersom jag ändå skulle jogga hem. Det gick om möjligt ännu långsammare med trötta muskler, men var skönt ändå. Man ser inte riktigt på bilderna att jag uppskattar det dock.

Det ser ut som jag snusar men det är en illusion.

Hemma igen!

Varm och skön dusch och god frukost, för dagen bestående av fil (överbliven från vört-bakning) med linfrön, ymerdrys (smart dansk grej) och havreringar. Alltihop i osockrade versioner.

Gott till frukost

Sedan kom Murphy och jävlades lite när jobba-hemifrån-lösningen inte fungerade och jag spenderade ett par timmar på frustrerade samtal med IT-folket. Turligt nog var det inte så bråda tider så de överlevde inne på kontoret. När jag kommit igång med att jobba var det dags för lunch: Rykande varm algerisk loubia-soppa med saffran på Zoupa Dupa.

Snö ute, soppa inne.

Jobbade klart under eftermiddagen tills det var dags att bege sig till stationen. Alldeles vid vår busshållplats har två bussar lyckats köra in i varandra och fastna i snömodden, så vi tar ett snabbt beslut att gå till stationen, ca 2 km bort. Försöker se det som bra vardagsmotion, där jag skyndar genom snömodden med min packning.

Som bara bussar kan, dam-di-dam-dam-dam-dam...

Väl framme möts vi av ett smärre julkaos. Inställda tåg, försenade tåg, förvirrad personal, trötta resenärer… Vi hivar ner våra väskor på golvet vid Pocket Shop och en i taget går och kollar skärmarna. Vårt tåg finns inte med så Hjulben går för att köpa kaffe. Det är då jag ser det. En datorväska saknas! Hjulbens. Tänker att han kanske tog den med sig och ringer mobilen. Det gjorde han inte. Någon har norpat den, det kan inte vara sant! H-e-l-v-e-t-e helt enkelt. Jag står kvar och gör polisanmälan medan Hjulben springer runt och letar samt pratar med vakterna. Tydligen den tredje stölden på en halvtimme. Förutom hans dator och kamera, innehöll väskan hemnycklar och troligtvis något papper med hemadress. Det är bara att åka hem igen. Julen är inställd.

Vi kommer hem och jag drar upp min dator för att leta rätt på jourhavande låssmed. Då ringer Hjulbens mobil. Det är en av vakterna på Centralen och han har hittat väskan! Givetvis tömd på värdesaker men nycklarna är kvar. Vi kanske inte måste ställa in julen ändå? Skyndar oss tillbaka till Centralen (halva vägen till fots) och hoppas innerligt att vårt tåg är tillräckligt försenat för att vi ska hinna med.

Tåget står inte på tavlan nu heller så jag tar en nummerlapp på SJ Resecenter. Läget är fortfarande smått kaotiskt. Några turer fram och tillbaka så har vi hittat vårt tåg, två timmar efter ordinarie avgångstid. Det kopplas ihop med tåget efter och vi går på och väntar. Och väntar. Och väntar lite till. I högtalarna ropas ut att de har några tekniska problem. Så vi väntar. Och så vidare. Tills de ropar ut att alla i det tåget vi sitter på måste flytta över till det andra tåget. Så det gör vi. Och så väntar vi igen.

Ungefär när vi skulle varit framme i Stockholm lämnar vi Malmö. Då har vi även fått veta att det är signalfel i Lund och vi har sju tåg framför oss. Men nu rör vi oss i alla fall… Och vi får gratis te, pepparkakor och lussebullar. Torra, men ändå. Resan går segt och vi är framme i Stockholm kl 04 på morgonen. Trötta och ledsna över stölden, men vi ska åtminstone få fira jul. Med familj.

Jul firades och mången bit julgodis blev äten. Jag borde nog sticka ut och springa oavbrutet i flera dagar för att kompensera. Det var det inte riktigt tid till, men på juldagen hann vi åtminstone utnyttja gymmet i källaren till pappas bostadsrätt. 17 minuter löpband med maximal lutning (typ ingenting?) nästan hela tiden. Ovan vid löpband som jag är mixade jag på måfå hastigheter och lutningar. Vidhåller att löpband egentligen inte är min grej, men jag spände mig åtminstone inte lika mycket som tidigare.

Efter löpbandsuppvärmningen körde jag en del styrka med fokus på core-stabilitet. Lekte med kameran vid ett par tillfällen mot slutet:

Halvstatiska övningar på gymboll. Svårare än man kan tro.

Såg precis att det ser ut som jag har värsta bilringen på ryggen, men det är alltså bara toppen som hänger ner lite… Nedan utgör samma topp en putmage.

Armhävningar från gymboll.

Eftersom jag fortfarande hade viss träningsvärk från torsdagens Bodypump var vissa övningar svårare än andra.

Nu är vi hemma igen efter julens bortavistelse och jag lever fortfarande delvis i förnekelse angående att min sambos samtliga foton från vårt förhållande gått förlorade. Det monetära värdet på prylarna var inte så stort, men affektionsvärdet desto större. Som tur är har vi ändå hälsan i behåll och vi har varandra. Och mina foton.

Dagens lärdom: Ta dig tid att göra back-up på dina elektroniska saker, även om det betyder att du missar ett träningspass.

En förhoppning inför 2011 är att det ska stjälas lite mindre. Det räcker nu.

Svårsnodd bil. Bild lånad från garaget.org

Annonser
Det här inlägget postades i BodyPump, Funderingar, Icke-träning, Löpning, Styrka, Vardagsmotion. Bokmärk permalänken.

En kommentar till Det blir aldrig som man tänkt sig – en julsaga

  1. Christoffer skriver:

    Fy fan så trist att få den stulen sådär. ”Blev av” med min förra året men det var bara allmänt hårddiskhaveri som inte kunde lagas. Som tur var hade jag delat rätt många foton med vänkretsen men mina studier fick sig en rejäl törn jag fortfarande inte fixat. Lycka till med 2011 års träning!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s