Skröpligt värre

Gårdagens långpass var tänkt att bli 25-30 km. Utan att ha mätt upp det på kartan gissade vi oss till att vi skulle komma upp i det genom att runda Pildammsparken, springa mot Kroksbäck, Limhamn, Sibbarp och brofästet. Sedan tillbaka via Ribban, Slottsparken och Pildammsparken igen. Joggade på i sakta mak för att försäkra mig om att orka. Det skulle ju återigen bli det längsta jag någonsin sprungit hittills.

Det blev några vätskepauser och en toapaus (inklusive att försöka hitta en vettig offentlig toalett). Vid brofästet var vi efter ca 1,5 h och det kändes fortfarande inte tungt. En halvtimme till kändes rätt bra. Sedan var det svårt att komma igång igen efter vätskepauserna. Knät hade blivit lite stelt och ryggen likaså. Det var alltför länge sen jag övade någon yoga. Men ändå, det gick mycket bättre än när jag senast sprang mitt längsta någonsin, då det blev jobbigt efter knappt 10 km.

De sista 5 kilometrarna hem ville kroppen helst gå. Hungrig och trött. Men jag sprang det mesta ändå. I slutändan visade det sig dessutom att vi ”bara” sprungit drygt 23 km. Från den ljusa sidan kan man dock säga att jag nu har avverkat en halvmara, två veckor innan Broloppet, som jag nu inte ska delta i.

Att distansen blev jobbig kan även ha haft att göra med att jag inte hade ätit så mycket, och hade haft huvudvärk sedan jag vaknade. Just huvudvärken var borta under löpturen, men den kom glatt tillbaka efteråt och planterade mig ordentligt i soffan. Pallrade mig dock upp eftersom jag skulle ut, men hade sällskap av Mr Pain in the head hela kvällen.

Såhär dagen efter har huvudvärken begett sig till de sälla jaktmarkerna, men istället lyckades jag åstadkomma en sträckning i ryggen. Precis samma ställe sträckte jag mig på mitt i Balder på Liseberg för några år sedan. Mitt rörelsemönster just nu bidrar förmodligen till att jag på håll ser minst 30 år äldre ut än vad jag är, men jag är övertygad om att det går över inom ett par dagar.

Och jag kommer att springa långpass igen!

Annonser
Det här inlägget postades i Långpass, Löpning, Skador. Bokmärk permalänken.

En kommentar till Skröpligt värre

  1. Ping: Nyårskarameller / Resumé / Året som gick… 2010 helt enkelt. | Maradrömmar & Klassikertankar

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s