Törn och tån

Så gick ännu en vecka med endast två löppass men desto mer jobb. Tog ett morgonpass igen i fredags. Benen var åh, så sega och jag blev omsprungen av en tant. Eller åtminstone en lite äldre kvinna. Såg till att speeda upp så hon inte sprang ifrån mig alldeles, men det gav ändå självförtroendet en törn. Jag intalade mig själv att hon hade gått upp jättetidigt och laddat med frukost. Hennes ben gick som nanosekundspendlar, tyckte jag. Sedan fokuserade jag på hur morgonsolen strilade genom Pildammsparkens lummiga grönska och stimulerade fågelkvittret. Gott så.

I söndags kunde jag plötsligt inte gå. Vet inte hur jag lyckades, men jag måste ha stukat tån. Det gjorde ont att böja och svullnade upp. Sedan blev det även blått.

Blå och svullen är foten fortfarande, men det gör bara lite ont, så jag borde klara att springa Blodomloppet ikväll. Det är trots allt bara 5 km. Framför allt skulle jag känna mig fasligt fånig om jag inte sprang på grund av ont i tån. Jag ska kanske bara inte räkna med att slå PB.

Dessutom känns det viktigt att springa för blodgivning efter att jag själv inte längre kan ge blod på grund av B12-brist.

Så skänk en tår, jag ger mina tår.

Annonser
Det här inlägget postades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.

En kommentar till Törn och tån

  1. Kostas skriver:

    Svullen fot stoppar inte enträgen löpare kan vi konstatera! 🙂

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s